Igår när jag satte mig i Katies soffa så gjorde mina lår ett practical joke mot mig! De lät som om jag la en brakare!!! Jag gjorde inte det men ljudet blev som så när luften pressades mellan låren när jag satte mig på ngt mystiskt sätt... Jag böjde mig frammåt som om jag skulle titta in mellan benen o sa "Nämen" o tittade upp på Fredrik som satt en bit därifrån. Han började skratta direkt när jag sa "Jag pruttade faktiskt inte" o sa att "Eller hur!" Då började jag skratta o Emanuell som satt bredvid mig började oxå  garva o flyttade bort ifrån mig... Då undrade naturligtvis Ida och Katie vad som var så roligt o då fick jag ju tala om det för dem oxå... 

Jag vidhåller att jag INTE pruttade utan att det var mina lår som bestämde sig för att genera mig!!! :D

Jaaa alltid roar man väl nån... :)

Så har det hänt igen... Min älskade lilla dotter. Ibland är jag jag glad att du är så liten att du inte förstår vad som händer runt omkring dig...

Igår var jag mkt uppgiven. Jag kände att jag fortfarande blir styrd av en människa som jag lämnade för mer än ett år sen. 

Idag försöker jag tänka annorlunda. Det är du o jag och vi är oslagbara, nu kör vi! :)

Det kommer vara du och jag som möter de svåra tiderna men det kommer vara vi som möter de ljusa tiderna tillsammans. När åren går kommer vi vara tacksamma för allt vi varit med om. De svåra stunderna har stärkt oss o de ljusa har gett oss fina minnen och kraft inför framtiden. 

Jag kan inte ge dig allt jag vill. Jag kan inte köpa alla rosa plastsaker andra barn har. Jag kan inte köpa dig de dyraste kläderna. Jag kommer inte kunna låta dig gå på alla andra saker när du blir större för ekonomin kanske inte räcker. Du kommer säkert inte gilla att få nej till det o bli arg på mig. 

Jag kommer fortsätta köpa kläder o saker på second hand. Jag kommer fortsätta att spara in på saker för att kunna lyxa ibland. Ibland får du lyxen, ibland jag. Jag kommer göra allt vad jag kan för att vi ska ha det så bra som jag bara kan. O även om du inte alltid kommer känna så eller hålla med så hoppas jag att du en dag i framtiden vet att jag alltid haft ditt bästa för ögonen o att jag älskar dig vanvettigt!

Ibland måste jag prioritera mig själv. Ibland ger det mig dåligt samvete men jag håller i minnet att genom att jag får tid för mig själv så kommer jag kunna ge dig så mkt mer... Ingen ifrågasätter nog detta mer än jag själv egentligen. Men om du undrar.

Min älskade unge. Kanske kommer du en dag undra, som jag har gjort genom livet. Om det beror på dig. Jag hoppas att jag kommer kunna få dig att förstå att den person som väljer bort dig gör det av egoistiska skäl som inte har med dig att göra. Du kommer ha andra människor i din närhet som kommer älska dig, som kommer ge dig vad du behöver. Du måste hålla hjärtat öppet för det och inte låta din förlust ta över din vinst. Vi är många runt omkring dig som älskar dig ovillkorligt och som alltid kommer finnas för dig. Du förlorar inget, du vinner! 

Till mamma: Jag är så glad att du är min mamma. Jag vet att jag låtit min förlust tagit över min vinst. Det har varit svårt för dig. Men nu är du den jag jag förlitar mig mest på och som jag vet finns där genom precis allt. Om du kunde flytta berg skulle du göra det om det behövdes för mig! Jag älskar dig otroligt mkt och all min styrka kommer från dig. Du har lärt mig vara den människa jag är idag och jag vet att jag i grunden klarar allt. För du finns alltid där och hjälper mig.  

...O så går man där med sin tankar som ett intrasslat garnboll i huvudet o försöker hitta en ände så man kan börja reda upp nystanet... Men jag tror att mitt nystan har bildats av en cirkel för jag kan inte hitta några ändar. Jag ser ingen början på mina tankar och jag ser inget slut. Bara en tillfällig knut som jag kan reda ut. Ibland kan jag inte det själv. Då kanske jag ber om hjälp. Ibland får jag det men det är ändå jag som måste fixa till oredan. O när man har det där nystanet i huvudet så är det inte så lätt. Ibland är det bara lättare att låta det där nystanet vara. En gång lät jag det vara jättelänge. Då blev jag knäpp. Så gick jag till doktorn. O så fick jag tabletter. Då kände jag ingenting på jättelänge. Men när jag började känna så var nystanet fortfarande kvar...

Vissa säger att jag tänker för mkt. Men om inte jag tänker på mitt liv, vem ska då göra det? Jag har en önskan i livet. Att få vara lycklig. Ok 2. Att min Adamie aldrig någonsin ska ha det annat än bra och underbart i livet. MEn om jag skulle önska för min egen skull. Så är det att få vara lycklig. Hur ser lycka ut för mig då?

Ja det varierar. Just nu vill jag bara ha kärlek och lugn o ro men det verkar väldigt mkt svårare än vad det låter. Lugn o ro i kärleken kanske? Går det att få? Går det någonsin att komma ifrån min undran? Är nya kontakter viktigare än att jobba på lyckan med den man har? 

Ibland möter man människor som säger "Mitt liv blev komplett när jag mötte h*n" Visste de om innan att det inte var komplett eller kom de på det när de träffade denne h*n? Kan det vara komplett ett tag o sen ändras? Ens behov ser ju inte lika ut genom livet... Ibland är man ett barn (även om man är vuxen) o man behöver ngn som tar över o fixar ibland. Ibland är man den som fixar. Själv är jag en fixar typ. Försöker fixa där jag kan. För att om jag inte fixar så växer det där j*vla nystanet. O det finns inte mer plats nu. Jag vill inte ha mer trassel i mitt liv. Jag vill inte ha mer upp o ner. Jag vill ha mer "Bara du o jag, vi är oslagbara, nu kör vi!"

Ja om man skule få ihop ett inlägg då... :)

I fredags lämnade jag min lilla prinsessa hos sin pappa för helgen och gick o mötte upp min bror Per o hans fästmö Helena i Skärholmen. Vi gick runt i lite affärer o åkte sen till min andra bror Erik som har bott med sin fru i Singapore i ett år. De har äntligen kommit hem nu för gott! Det var mkt roligt o träffa dem igen, ett år är långt men det har ändå gått väldigt fort. :) Intressant att höra deras åsikter om och upplevelser i Singapore! De hade lite presenter med sig och de känner mig väl :)

  Rosa o skor o kaffekopp! Perfect match! :)

  Ätpinnar

 Illrosa kaniner, det är godis men vill inte öppna dem riktigt. Skulle tro att om jag äter en sån o ger mig ut o springer så kommer jag orka långt på allt socker som är i! ;)

Igår fick jag klart, med lite hjälp, andra projektet i Företagsekonomi B. I det gäller o ha tungan rätt i mun när man knappar på sin miniräknare, eller ha en som knapparna stämmer på, eller hur mamma?! ;) 

Kvällen var jag bara (typ) hemma o relaxade. Pratade med min underbara Hanna o det var så härligt för jag lättade hjärtat för henne ordentligt o det gör mkt, att bara få prata om saker. I   u! :)

Idag har jag legat på soffan hela dagen, förutom korta turer till köket o göra kaffe och hämta en bulle eller 2. O det är precis vad jag tänker fortsätta med.

Så hej hej! 

Jag har gått för långt, kan inte sluta gå
Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå
I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år
För ljus att nå. Så djupa sår 
Sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
Men jag vänder om, än en gång
Orden fastnar halvvägs, jag vet inte hur jag bär mig åt
Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt

Allting börjar om. Jag kan börja om
Jag behöver hela mig, så jag kan ge dig hela mig
När allting börjar om

Jag har gått så långt, nästan blivit van
Historien upprepar sig och slutar alltid likadant
Sidan som går vidare har någon redan rivit av
Så jag griper tag i vita blad
Om inte jag var feg, om inte du var den som hade rätt
Hade väl du aldrig kunnat genomskåda allt som skett
Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt
Förlåt att jag aldrig någonsin sagt förlåt 

Imorse gick jag o Adamie en promenad. Det finns ett ställe som heter Reprisen här (fast jag brukar alltid säga återvinnarna) :) Det är iaf en second hand som brukar ha ganska mkt fina saker billigt.

När jag kollat klart o var påväg o gå hem igen gick vi förbi en hängställning som hade vinterkläder för 30:-st. O det kändes ju inte som rätt säsong att handla det på men faktiskt så hittade jag en jättefin, nästan oanvänd overall till Adamie där! Så jag slog till :) Det kommer ju en vinter igen även om man helst vill undvika att tänka på det... :(

Snart ska vi gå o vila. Eller Adamie iaf, jag lär fastna framför tvn. Fast iof, det är ju oxå vila o bara ligga o glo på tv... Om man inte ägnar sig åt ett norskt träningspass förstås... :)

Hur man upprätthåller galenskapen i livet... 

• Vid lunch, sitt i din parkerade bil med solglasögonen på. Peka på förbipasserande bilar med en hårtork. Se om de saktar in.
• Sök dig själv via växeln. Försök INTE förställa din röst.
• När någon ber dig om hjälp, Säg: jag delegerar!
• Varje gång någon ber dig att göra något, fråga om de vill ha pommes frites till det?
• Ställ sophinken på skrivbordet med en lapp med texten: Inkorg
• Häll koffeinfritt kaffe i kaffeautomaten i tre veckor. När alla
  har kommit över sitt koffeinberoende, byt till espresso.
• I minnesfältet på alla dina inbetalda räkningar skriv: För sexuella tjänster.
• Avsluta alla dina meningar med: "I enlighet med profetian."
• Använd inte punkt
• Så ofta som möjligt: hoppa istället för gå.
• Fråga folk vilket kön de tillhör. Skratta hysteriskt när de har svarat.
• Specificera att din drive in order är för att "ta med".
• Sjung med på Operan
• Gå på poesiafton och fråga varför dikten saknar rytm.
• Häng myggnät runt ditt skrivbord. Spela band med djungelljud hela dagarna.
• Fem dagar i förväg talar du om för dina vänner att du inte kan komma på deras fest för att du har huvudvärk.
• Be dina arbetskamrater tilltala dig med ditt Gladiatorsnamn, Rock Hard, eller varför inte Snöret......
• När pengarna kommer ut ur bankomaten, skrik "Jag vann!","Jag vann!" "Tredje gången denna vecka!!!"