Läste lite nyss på Aftonbladets hemsida och Isabella Löwengrip har ju gjort ett utvik. En fin bild som visar hennes kurviga kropp. Inte retuscherad men sminkad och med fin belysning. Varför inte? Är hon stolt över sin kropp så låt henne visa den på detta vis. Att hon är tillfixad med make och hår och har studiobelysning så är hon inte mindre sig själv för det. Men givetvis så hade Linda Skugge ngt att säga om det... Hon säger att bilden är fruktansvärd och ifrågasätter hur kvinnor ska bli peppade av att att se Isabella på det viset. Kom ut ur bitterbubblan svarar Isabella...

Ärligt talat.

Vem säger att en kropp är vacker eller ful? Är du vacker om du har en jämn hy, midjelångt hår och stor rumpa? Eller om du har en massa tatueringar eller väger 120kg? Eller går den magiska gränsen att vara vacker vid strl 36/38? 

Jag blir så trött på oss kvinnor! Vi är så elaka och dömande mot varandra! Sluta med det!

I nästan varje människa finns det något vackert. Sen om nu inte alla platsar på Fhms lista över de 100 sexigaste kvinnorna eller Vouges lista över de 100 vackraste. Vad gör det? 

Har du ärr efter att du gjort ett kejsarsnitt? Vackert! Ditt barn kom därifrån :)

Har du celluiter? So what? 

Har du hängtuttar? De kanske trivs med att peka neråt?   

SJälv har jag bristningar, hängtuttar, platt röv och väldigt blek hud som har många ärr. Ibland vill jag fixa till saker. Men det skulle ju ändå inte vara jag då. Vem som helst kan skaffa en fuskröv, silikonbröst och hårförlängning. Men det finns bara en person som kan vara du. Du är ett orginal. Ett vackert orginal! Låt dina systrar vara vackra orginal oxå. Hetsa inte upp dig om ngn inte rakar sig under armarna eller tar en nakenbild med studiebelysning eller nu väljer att skaffa diverse inlägg. Låt människor vara vackra som de är!!!

105 kg vs                   57 kg vs                  70kg  

Idag tog jag en tur in till stan, hade fått nys om en 1km lång loppis inne på Torsgatan. Skickade iväg ett sms till Emeli om hon ville hänga på, eftersom hon bor i de krokarna och går i mitt tempo. Fast av en helt annan anledning då...

Vet att jag inte ska göra sånt för min rygg pallar inte men jag hade på känn att det skulle innebära ngt bra...

Först fick jag lite panik för folk ska absolut inte släppa fram någon annan till borden utan helst kunna köra in armbågarna i så många sidor som möjligt... Men vi gav oss in i högen och jag sa till Emeli att ser du ett par kryckor så skrik på mig då... Ca 20min senare så hördes högt och tydligt ANETTE DE HAR KRYCKOR HÄR!!! ungefär i samma veva som jag såg ett par stå där lutad mot en mur... Gled, så grasiöst jag kunde, fram och kollade lite på dem. Svårt att spela måttligt intresserad för att ev pruta ner priset efter min gång och Emelis rop   Men frågade vad han ville ha för dem. 70:- blev svaret. Då säger vi 50:- säger Emeli och han säger ok!   Underbart! Hade slagit till för 70:- oxå men 50:- är ju bättre. Så sen gick jag resten med kryckor och det var ju toppen! Tog ett tag innan man vande sig hur man skulle gå bara. Men det går framåt iaf!  

Fyndade skor till Adamie också. Eftersom jag är skotokig men nu inte kan använda de som jag gillar mest så får hon en massa skor ist ist...

Ett annat fynd var detta:

Fin oanvänd ram för 5:- Tänkte sätta in ultraljudsbilder på mina underbara barn i den... Hittade oxå ett par På smällen brallor och ett tyg med Bamse på som jag tänkte sy ett babynest av när jag tvättat det. Det får ni se sen. 

När vi gått runt så tog vi en lunch. Vi åt pasta på ett ställe som hette Chokladbollen. Ångrade mig genast när jag såg hur stora chokladbollar de hade, både med socker, kokos eller strössel på. Mmmm... Men lunch ska ju vara mat, inte socker. Right?

Sen tog vi t-banan en station och gick in på en liten affär som heter In & Finn. O det gjorde vi. Eller iaf jag:

En rosa sprayflaska och rosa galgar. Har inte bestämt om Adamie ska få galgarna eller om jag ska ha dem och hänga typ linnen och sådant på...

Om ni får se den här:

så kanske ni får en hint om varför jag vill ha dem i min garderob. Rosa är liksom min grej...   Men vi får se hur det blir...   

Nu ska jag sätta mig och se om jag kan tillverka ett kryckband. Ett band som man sätter fast kryckorna i och när man inte håller i dem så hänger de runt nacken. Mkt praktiskt eftersom kryckor verkar ha en benägenhet att åka åt alla möjliga håll när man inte går med dem.

Eller så övar jag på det här:

Inte