Hanna min älskade vän!

Jag vet inte om jag med ord kan beskriva hur mkt du betyder för mig! Men nu ska jag försöka iaf... :)

Mitt första minne av dig är att du sitter i rökrummet på Posten och när jag kommer med min lunch (proviva) utbrister du "Är det där din lunch?" Sen blev det lite mer snack där i rökrummet. Till slut vågade jag fråga om du ville ses utanför arbetstid och det ville du! :)

Sen minns jag faktiskt inte hur det kom sig att du kom mig så nära, det känns som om du alltid varit det från första gången vi började umgås. Det är ca 9 år sen skulle jag tro. Genom alla dessa år har vi delat så otroligt mkt!!! Vi har skrattat, gråtit, skrattat tills vi gråtit, dansat, flamsat, bråkat, kramats, pussats, firat och sörjt, varit arga och glada tillsammans. Vi har haft vattenkrig i din lilla etta, sagt att vi skulle skruva upp hyllor men blivit fulla istället, ätit god mat, ätit äcklig mat, fnittrat oss igenom hela Stockholm och andra ställen.

Genom alla mina dalar och toppar har du funnits där, alltid lika klok och snäll. Du är den jag ringt till när jag varit glad, ledsen, överlycklig och miserable. Du är den jag ringer när ngt händer som jag behöver prata om. Tex när jag födde barn! :) Jag blir alltid så glad av dig! Just nu tänker jag på när vi var på McDonalds, mkt onyktra, och bara satt och skrattade och skrattade! O när jag kom hem till dig när vi bråkat och du brassa burgare och makaroner och jag hade lite problem att få i mig makaronerna. :) Då var det kanske inte kul men jag tror att vi båda kan le åt det idag. =)

Jag hoppas att du vet vilken otrolig kvinna du är! Du är en sol och du förtjänar det allra allra bästa i livet! Jag älskar dig så otrolig mkt och jag kan bara hoppas att jag ger dig lika mkt som du ger mig!

Du är världsbäst och glöm aldrig det min kära kära vän!

Puss o kram

din Anette

Idag har jag varit och fingrat på en Iphone 4...hmm... farligt värre...min mobil funkar ju men den börjar bli lite kajko... Skulle tro att en viss liten fia slängt den i golvet för många gånger. Men om jag skulle råka skaffa en ny så kommer jag skicka den gamla till Envirophone. De återvinner gamla mobiler. Plockar isär eller lämnar vidare till försäljning. O jag får lite pengar för den. Smart ideé!

Var o handla mat förut. Spanade in ngt som jag blev apsugen på Nämligen detta:

  Dom bara stod där o såg hur goda ut som helst! 2för 12:- så jag slog till. Tyvärr var de inte lika goda som jag trodde. Men men. Man kan ju inte vinna varje gång ;)

En annan smart sak jag såg var det här:

  Man blandar det i mjölet och blandar och häller sen på vätska, den behöver inte värmas btw. Sen blandar man och lägger i den form man vill ha, alltså bullar eller limpa eller så. Jäser 15min och sen är det dags att sätta in i ugnen! Mkt smidigt! Jag brukar baka eget bröd och det jag har svårast för är att få rätt temp på degvätskan. Så jag gillar ideén. Men det kostar ca 7gånger mer än vanlig jäst. Så jag fortsätter o kämpa med rätt temperatur :)

Men kan ju vara ett bra tips för er som vill baka bröd och inte orkar vänta på jäsning o sådant bjäfs...

Sitter och lyssnar på musik. Tänk att man kan ha så starka minnen till viss musik?! Vissa låtar har jag varit tvungen att "vinna" tillbaka för jag har haft så dåliga minnen kopplat till en väldigt bra låt. Det är bara en låt som jag fortfarande har svårt för, den är kopplad till den jobbigaste tiden någonsin i mitt liv så det är kanske inte så himla konstigt. Det är Something about you med Jamelia. Jag var otroligt kär i en person då men mådde inte bra och mitt liv gick helt åt fanders. Tänker på mitt liv då när jag hör denna låt men blir mest bara påmind om allt det tråkiga istället för det som ändå var fint med livet just då. Jag försöker påminna mig om att hur jobbigt det än var då så skulle jag inte vilja vara utan den tiden. Jag har lärt mig otroligt mkt om både mig själv och om andra sedan dess. Det fanns ngt att lära sig av i det oxå. Men det tog år innan jag kom på det. O jag fick gå vilse många gånger innan jag började förstå vilka vägar jag skulle undvika. Men jag ångrar inget. Bara att jag gjorde folk i min närhet ledsna genom mitt agerande.

Men nu är det brödbakar dags! När jag väntar på första jäsningen kommer jag skriva det där brevet till en person jag gillar och tala om varför! Sen får ni läsa det här! :)

Ja idag har jag lärt mig att cornflakes kakor kanske borde läggas i silikonformar. För de släpper inte riktigt från pappersformar. Så antingen får man pilla mkt för att få bort pappret. Eller så får man tugga i sig pappret oxå. :)

Har packat och fotat en massa för auktioner på tradera. Har kommit in i ett rensar stimm känner jag. Blir såååå trött på alla mina saker ibland. O då är det ju bra om de kommer till ngn som inte är trött på dem! :P O jag tjänar lite pengar. Försöker att spara in på de saker jag kan. Typ sälja saker, baka eget bröd, göra egen sylt och mos och sådant. Passar på att handla mkt av saker när de är extra billiga. Tror man kan spara lite där faktiskt. Men ibland får man släpa. Igår när vi var på Willys så svor jag ganska mkt för det blev så tungt. Fast jag svor tyst. För Adamie var med och det vore himla pinsamt om hon helt plötsligt kläckte ur sig en ful visa på dagis...

Ngn som har ett bra spar tips att dela med sig av?

Har börjat fundera på det där med min garderob oxå. Vore det inte nice o ha en matta där inne? Så när man kommer upp morgonen har man en mysig matta o stå på ist för ett kallt golv? Jag hade det i min gamla lägenhet. Men den här gången ska jag ha ett glid skydd under. För om man heter Anette och har en förmårga att kunna snubbla och halka på det mesta så är det en bra uppfinning. O det säger jag av erfarenhet.

Skulle egentligen träffat en kompis o hennes barn idag men känner mig inte riktigt kry så vi hoppade det. Vore mkt onödigt att ge smitta vidare. Speciellt till dom eftersom de ska åka till Jamaica snart.

Back to business...